Postmodernismens få lyckade projekt.

Postmodernismen hade många goda idéer. Och ja, i teorin låter det väl trevligt med viss återgång till äldre stilar och att göra arkitekturen mer lekfull. Tyvärr så blev det väl i regel långtifrån så bra i verkligheten. I själva verket blev det snarare en total orgie i aluminium och maritima teman och allt i en färgskala inspirerad av Miami Vice. För den som inte vet vad jag menar rekommenderar jag en fältstudie i området Lilla Bommen här i Göteborg (området runt Läppstiftet) där ni kan låta 80-talsångesten flöda!

Här ovan ser ni dock ett av de få lyckade projekten, nämligen Söder Torn och Bofills båge i Stockholm. Jag vet inte vad det är, men man får någon slags 30-talsfuturistisk känsla av det. Känns som något som Mussolini hade kunnat uppföra i EUR. Eller som något Albert Speer skulle kunna ritat. Och detta säger jag i positiv mening! Inga trevliga gubbar det där, men snygga byggnader kunde de i alla fall i regel göra. Hur som helst så är det ytterst svårt att tänka sig att dessa byggnader är byggda under 90-talet!

Utöver dessa hus har jag enbart funnit två andra projekt som fallit mig i smaken, och även dessa av Ricardo Bofill. I en förort utanför Paris finns Les Arcades-du-Lac och Marne-la-Vallée som båda är uppförda i någon slags brutalistisk nyklassicism. Tanken bakom var ett "folkets Versailles", men blev väl snarast en flopp med diverse sociala problem. Men snyggt är det!


///Lilja III


P.S. Alltså, om jag hör den där Takida-reklamen en gång till vet jag inte vad jag gör!

P.S.2. Sitter här ensam en fredagskväll och vet inte vad jag ska ta mig för. Förslag?